Kollegialt lärande och ledarskap

Ledarskap i fokus läsåret 2017/2018

Även under nuvarande läsår arbetar Nyboda skolas pedagoger med Kollegialt lärande under ledning av några av skolans förstelärare. De två huvudspåren för året är Ledarskap och Formativ undervisningIMG_1860

Det är nu fjärde året som vi jobbar enligt modellen Kollegialt lärande, som kan sammanfattas som en kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En tanke är att man ska komma på djupet i samtalen så att det sker ett lärande på riktigt. Tre moment hänger ihop och är lika viktiga: regelbundna gruppträffar med input och diskussion, observation av genomförd lektion samt samtal i par om det man erfarit.

I planeringsarbetet inför årets kollegiala lärande har våra förstelärare utgått från boken Psykologi för klassrummet (Lärarförlaget) av Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin. Ledarskapsexperten och coachen Alexander Holmberg har också varit en inspirationskälla med sina workshops om ledarskap,

Vi har diskuterat olika idéer utifrån Lehtinen och Jakobsson Lundin, använt oss av dem i klassrummet samt observerat vad som händer. Här nedan följer några citat och frågeställningar vi utgått ifrån:

Del 1: Att starta en lektion på bästa sätt

De flesta pedagoger skulle nog skriva under på att starten är det viktigaste momentet på lektionen. På Nyboda är förmodligen alla elever bekanta med uttrycket Startklar. Det innebär att de förväntas vara redo för lektion innan de går in i klassrummet – utrustade med rätt materiel, mobilen undanstoppad eller inlämnad och växlat fokus från det de gjorde på rasten. På liknande sätt ska vi lärare vara startklara.

Att tänka på när vi startar en lektion:

  • Var först på plats
  • Lektionsstruktur på tavlan (lärandemål, aktivitet och tid)
  • Vi sätter stämningen
  • Vi väcker intresset

Sätta stämning och struktur

Läraren sätter stämningen på lektionen redan i dörren. Bara en sådan till synes enkel sak som att eleverna sitter i klassrummet under rasten eller om de väntar utanför inför lektion kan vara direkt avgörande för starten. Och vilken stämning är det då man vill sätta? Här gäller det att förmedla glädje och att man ser och uppskattar sina elever:

Vid ingången till klassrummet behöver nämligen fokus ligga på grundaffekten glädje […] Att få varje elev att känna sig sedd och omtyckt skapar en allians som lägger en bra grund för lektionen.

 Väcka elevernas intresse

Nästa utmaning blir att väcka elevernas intresse för lärandet. Det första man kan fråga sig är känslan av meningsfullhet i det man ska tillägna sig. Meningsfull kunskap är ofta den kunskap som handlar om oss själva eller om sådant som ligger nära oss själva och våra liv.

Enligt Lehtinen och Jakobsson Lundin lär vi oss också bäst när lärandet sker i relation till en annan människa. Även känslor spelar en viktig roll och intresse smittar om det levereras med engagemang.

Vi människor är oftast beredda att anstränga oss betydligt mer för att göra dem vi tycker om nöjda…

Hur gör vi alltså för att väcka elevernas intresse och öka motivationen? Det kan sammanfattas i en enkel checklista:

  • känslor smittar
  • meningsfullhet
  • relationer

Att observera

Efter varje gruppträff tog man med sig någon av principerna ovan i planeringen av sin egen undervisning. Man bestämde tid för observation med sin partner. Den som observerade utgick sedan från följande frågor:

  • Vad såg du?
  • Hur såg du lektionsstrukturen?
  • Hur sattes stämningen?
  • Hur väcktes elevernas intresse?

Del 2: Att rikta sin uppmärksamhet

I detta avsnitt hade vi extra fokus på följande: vart riktar pedagogen sin uppmärksamhet i första hand, det vill säga mot vilken kategori av elever? Och hur hanterar pedagogen de olika elevkategorierna?

Idén är att man kan få mer engagemang i elevgruppen om man riktar sin uppmärksamhet mot dem som är positivt inställda i större utsträckning, istället för att ge negativt beteende för stort utrymme.

Uppmärksamhet smittar på samma sätt som känslor. Det innebär att problemskapande beteenden till stor del behöver ignoreras för att hålla gruppens uppmärksamhet på uppgiften.

Det gäller alltså först och främst att identifiera eleverna och deras roller. Lehtinen och Jakobsson Lundin menar att man kan dela in eleverna i tre olika kategorier som får och ska behandlas olika av pedagogen:

Kärnbarnen – Eleverna som man enkelt skapar en positiv relation till. Eleverna som följer och samspelar med pedagogen

Utanförbarnen. – Eleverna som ställer sig utanför gruppen och som utmanar pedagogens ledarskap. Tenderar att dra klassens uppmärksamhet till sig.

Mellanbarnen – Har förmåga att vara med i gruppen men är ambivalenta till den vuxnes ledarskap och dras därför lätt med på hyss av utanförbarnen.

Vissa i kollegiet tyckte att dessa beteckningar kändes lite problematiska, men vi påminde oss om att det handlar om att individer intar olika roller som kan växla. Vi enades om att detta kan vara värt att pröva då vi har erfarenheter av att vi ibland ”tillåter” elever med negativt beteende att hamna i fokus på bekostnad av hela elevgruppens kunskapsutveckling.psykologi_for_klassrummet

Kärnbarnen kan ses som tongivande i gruppen och behöver en färdriktning. När pedagogen lyckas skapa en arbetande kärna av elever som håller sin uppmärksamhet på skoluppgiften, skapas ett positivt klimat i gruppen. Mellanbarnen och så småningom utanförbarnen kan ansluta sig efterhand. Det gäller alltså för pedagogen att identifiera de elever som kan utgöra en positiv motor och som man kan skapa ett samarbete med.

Detta prövades sedan i klassrummet. Den observerande lärarens uppgift var då att fokusera på följande i sin observation:

  • Vart riktar pedagogen sin uppmärksamhet i första hand?
  • Hur hanterar pedagogen de olika elevkategorierna?

Del 3: Ledarskap

Under nuvarande period påminner vi oss om Alexander Holmbergs föreläsningar och vad vi tagit med oss till klassrummet. Hur har det som vi tagit med oss hjälpt oss i kommunikationen och ledarskapet?

Alla människor har olika behov i sin kommunikation med andra. Vi använder olika sinnen och har olika sätt att gå tillväga vid beslutsfattande eller bearbetning av information. Om vi förstår och bemästrar detta kan vi i vår kommunikation ta hänsyn till dessa behov och tankesätt och på så vis bli bättre i vårt ledarskap.

Alexander Holmberg menar att vi kan använda olika metoder och modeller för att göra detta. En av dessa är uppdelningen av människor som antingen procedur- eller alternativinriktade utifrån hur man hur går tillväga när man bearbetar eller förmedlar information. Enligt Holmberg krävs det träning för att kunna läsa av eleverna och kunna bemöta dem på rätt sätt. Man behöver förstå om de styrs av yttre eller inre motivation och om de är från- eller tillorienterade. Till en tillorienterad behöver man prata framåtsyftande med positiva målbilder. En frånorienterad motiveras av att undvika obehag. Man kan träna sig i att kommunicera via olika sinnen beroende på om  eleverna är audiotiva, visuella eller känslostyrda.

Nybodas tidigare arbete med Kollegialt lärande

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s